Oförglömlig solo-retreat på Azorerna – i vild och vacker Atlantnatur

För precis ett år sedan gjorde jag en resa som jag bär nära hjärtat. Jag hade haft en jobbig tid, kämpade med sorgen efter min mamma och allt som kom med den. Jag längtade efter att bara få vara, utan några krav eller måsten. Ensam, för att ta hand om mig själv.
Då hittade jag till en liten, liten ö, mitt ute i Atlanten. Branta klippor, stormigt hav och vulkankratrar. Grönskande landskap, betande kor (och åsnor) och nöjet att få uppleva flera årstider på en och samma dag. Ön var Graciosa. Liten, lugn och nästan utan turister. Perfekt för mig.




Men hur hamnade jag på Azorerna?
Efter att ha bestämt mig för att det jag behövde var ett retreat, började jag söka efter alternativ. Jag hade tankar på en yogaweekend eller silent retreat någonstans i Sverige. Jag sökte på nätet och hittade en Facebookgrupp för retreats för kvinnor och en hel värld av möjligheter öppnade sig. Jag reste i tanken från ställe till ställe. Sverige byttes snabbt ut mot norra Europa, som därefter byttes till Sydeuropa, med en förhoppning om varmare väder än Sverige i mars.

Och så kom ett meddelande till mig från en hälsocoach på Azorerna. Och det var ju fortfarande Europa tekniskt sett, om än mycket längre bort😊 Jag fick ett erbjudande om en solo-retreat – och tanken på egentid, avskildhet och vild natur långt ute i Atlanten fastnade i mig. En weekend i Sverige blev till nio dagar på Azorerna!


Dagar att minnas
På Azorerna var det tidig vår och jag fick ett azoriskt stenhus för mig själv, med underbar utsikt över kohagar, ängar och havet och horisonten. I huset bredvid bodde min hälsocoach Stefania med familj – och deras kärleksfulla hundar, som var precis den sortens sällskap som man kan behöva när man inte är sitt gladaste jag.


Där vilade jag, mediterade, läste böcker, hade samtal med Stefania, promenerade och upplevde den otroliga naturen på Graciosa. Jag fotograferade allt vackert jag såg, serverades god, hälsosam mat och njöt av mitt eget sällskap. Så välbehövligt! Och efter nio dagar på Azorerna kom jag hem till min familj påfylld av välbehövd energi ❤️


Längtan efter mer
Graciosa väckte något i mig. Både en insikt om att resa själv ibland kan vara fantastiskt, men också en längtan efter fler sådana platser – avsides, vilda, omgivna av hav. Där naturen ger själen fritt spelrum. Island, Färöarna, Madeira – listan växer. Jag vet att det kommer bli fler sådana resor! Har du något tips? 🌍














